ABS

På 70-talet gjorde en tysk skogvaktare en intressant upptäckt – fast i en lavin hade han sin överlevnad att tacka det vilt han bar på axlarna, eftersom det gjorde att han höll sig på snöns yta. Experiment med voluminösa behållare och ballonger följde. Idén till lavinairbagen föddes. 1980 förvärvade Peter Aschauer patentet efter en egen lavinupplevelse. Han grundade företaget ABS Peter Aschauer GmbH och började utveckla ett system som gjorde det möjligt för lavinoffer att få en tillräcklig volymökning på några sekunder, utan att hindra rörligheten. Tänk på en lavin som en massa i rörelse. Den består av enorma mängder små snökristaller som börjar rotera när de glider nedför. Som en följd av denna rotation trycks alla föremål med en volym större än den enskilda snökristallen automatiskt upp mot ytan. Detta kallas för "segregationsprocessen". Nära ytan avtar dock rotationskraften och därmed lyftet. Här är det viktigt att skidåkarens volym åtminstone motsvarar (för samma massa) volymen av snön i lavinen. Snön i en lös snölavin mitt i vintern har en volym som är 2,5 gånger större per kilogram än volymen hos en människa. I konkreta siffror har ett kilogram lös snö en volym på ungefär 2,5 liter. Ett kilogram människa har en volym på 1,03 liter, det vill säga strax över en liter. Så om en person väger totalt 100 kilogram skulle hen ha en volym på 103 liter. 100 kilogram lavinsnö mitt i vintern har däremot en volym på 250 liter. För att en person ska flyta ovanpå lavinsnön krävs därför en extra volym på minst 150 liter. ABS lavinairbag är konstruerad för dessa extrema förhållanden. Den har en volym på cirka 170 liter, mer än tillräckligt för att kompensera differensen för en åkare som väger 100 kilogram. Detta förhindrar att åkaren blir begravd eller minskar begravningsdjupet, vilket ökar chansen att överleva. Enkelt uttryckt: lyftet som uppstår genom snökristallernas rotation för upp lavinoffret till ytan. Airbagen tillför den saknade volymen och förhindrar att offret sjunker tillbaka ner i snön. (För information: Lyftet som genereras av snöpartiklarnas rotation är också anledningen till att endast omkring hälften av alla lavinoffer blir begravda. Av ren tur blir de, i det ögonblick de förs upp till ytan, ibland skjutsade ur lavinens flöde på grund av terrängen eller av annan anledning och undviker därigenom att bli begravda.)